Här på ön

växer gräset fortfarande sig grönt

och stenarna

ligger kvar i murarna.

Precis som då.

Här på ön

flödade ölen brun

och solen både lyste upp och kastade skuggor

över hedar och hjärtan.

Precis som nu.

Och husen står fortfarande tomma

och gapar.

Och havet spottar ännu upp skum mot stränderna.

Det var våra stränder. Våra vägar.

Och det är 1000 år och inga alls sedan.