Senaste inläggen
Tvätttid
Jag försöker torktumla mina minnen.
De ska torka,
så jag kan vika ihop dem
och spara dem
i ett skåpdär de inte är ivägen
för mig,
där jag kan se på dem
när JAG vill
och utan att de ruttnar och börjar lukta illa.
Nu ligger de mest blöta
och ivägen överallt i mitt hus.
Jag snubblar över dem
vart jag än försöker ta mig.
En dag kom solen
men du tog den med dig när du sen gick.
varför måste du?
drabba mig?
under årets vackraste dagar?
Är hösten dödens tid?
Sjunde oktober
och löven börjar ramla
och falla
och snart landa
för att flyga i vinden längs marken
Kringvandrande gråa snögubbar
utan snö och glad mun
ser aldrig den himlen
som lyser upp hela världen,
där de rastar sina guldfiskhundar
som simmar bland löven.
och redan har miljoner drunknat
i lövens mörker
och miljoner står på tur att dö
i höstens hav.
Men inte jag. Jag föds.
Vi var så vackra
så vackra
det liksom sken om oss
Oss. det var inte bara vi som såg det.
Överallt runt oss smittade det.
Alla blev så vackra. De med.
vackra ögon, vackra händer och vackra ord.
Spelade vi bara?
Spelade alla runt omkring oss?
Vi var vackra och ljusa ända in. Fast ändå inte inuti.
För det fanns ett mörker också.
Vi var så mörka.
Så svarta, röda och sorgsna. Så rädda vi var.
Och svaga. Men starkare och starkare.
Och tiden bara rann genom fingrarna
jag fick aldrig nog av tiden som bara sipprade iväg och klibbade fast.
Vi var vackra
vi var mörka
egna, kladdiga, rusiga
rädda, starka, nötta och så vackra.
Och tiden rann ner för tidigt.
och räddade oss?
Alla dessa människor som bara flyger förbi
jag vet att några stannar till där jag står
stannar ett slag
men aldrig längre?
Finns det några garantier?
Det finns inga garantier.
För alla bara flyger. Iväg eller bort. Hit eller dit.
Jag tror nog att några stannar för ett längre tag.
Jag vill nog tro det.
men alla dessa människor. Flickan med tofsen. Killen på cykeln.
och du och du. Och jag. Vi bara flyger.
Hon drog genom rummet som ett spöke
och såg allt som fanns att se.
Fast inget syntes,
egentligen,
kändes allt i henne.
Dammet på hyllan
virvlade till av tunga andetag
och hon ritar mönster
mönster av damm
Dammönster även i fönsterglaset där hon försöker spegla sig
och se ända inända in i sig.
Ända in i själen och hur hon mår.
Och hon ler.
post it
Över hela mitt rum
sitter små,gula minneslappar.
Små minnen
som utgör hela mitt liv.
Jag kan inte
ta bort dem för då
skulle jag inte finns till
men jag kan inte finnas till
med dem så nära inpå, gnagande.
Din kropp smakar salt. Som kroppar gör.
men det är nåt särskilt med din.
Din hud smakar tårar som faller och torkar.
Som tårar gör.
Ingen kan hålla om mig som du gör.
Huden på armarna, bröstet, kinderna, ryggen.
Som kroppar känns.
men det är nåt särskilt med din.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 | 25 |
26 |
27 |
28 |
|||
|