Senaste inläggen

Av Maja Lagerqvist - 24 februari 2008 17:57

Tvätttid

Jag försöker torktumla mina minnen.

De ska torka,

så jag kan vika ihop dem

och spara dem

i ett skåpdär de inte är ivägen

för mig,

där jag kan se på dem

när JAG vill

och utan att de ruttnar och börjar lukta illa. 


 Nu ligger de mest blöta

och ivägen överallt i mitt hus.

Jag snubblar över dem

vart jag än försöker ta mig. 

Av Maja Lagerqvist - 24 februari 2008 17:56

En dag kom solen

men du tog den med dig när du sen gick.

Av Maja Lagerqvist - 24 februari 2008 17:55

varför måste du?

drabba mig?

under årets vackraste dagar?

Av Maja Lagerqvist - 24 februari 2008 17:53

Är hösten dödens tid?

Sjunde oktober

och löven börjar ramla

och falla

och snart landa

för att flyga i vinden längs marken 


Kringvandrande gråa snögubbar

utan snö och glad mun

ser aldrig den himlen

 som lyser upp hela världen,

där de rastar sina guldfiskhundar

som simmar bland löven. 

och redan har miljoner drunknat

i lövens mörker

och miljoner står på tur att dö

i höstens hav.


Men inte jag. Jag föds.

Av Maja Lagerqvist - 24 februari 2008 12:30

Vi var så vackra

så vackra

det liksom sken om oss

Oss. det var inte bara vi som såg det.

Överallt runt oss smittade det.

Alla blev så vackra. De med.

vackra ögon, vackra händer och vackra ord.

Spelade vi bara?

Spelade alla runt omkring oss?

Vi var vackra och ljusa ända in. Fast ändå inte inuti.

För det fanns ett mörker också.

Vi var så mörka.

Så svarta, röda och sorgsna. Så rädda vi var.

Och svaga. Men starkare och starkare.

Och tiden bara rann genom fingrarna

jag fick aldrig nog av tiden som bara sipprade iväg och klibbade fast.

Vi var vackra

vi var mörka

egna, kladdiga, rusiga

rädda, starka, nötta och så vackra.

Och tiden rann ner för tidigt.

och räddade oss?

Alla dessa människor som bara flyger förbi

jag vet att några stannar till där jag står

stannar ett slag

men aldrig längre?

Finns det några garantier?

Det finns inga garantier.

För alla bara flyger. Iväg eller bort. Hit eller dit.

Jag tror nog att några stannar för ett längre tag.

Jag vill nog tro det.

men alla dessa människor. Flickan med tofsen. Killen på cykeln.

och du och du. Och jag. Vi bara flyger.

 
Av Maja Lagerqvist - 23 februari 2008 18:46

Hon drog genom rummet som ett spöke

och såg allt som fanns att se.

Fast inget syntes,

egentligen,

kändes allt i henne.


Dammet på hyllan

virvlade till av tunga andetag

och hon ritar mönster

mönster av damm

Dammönster även i fönsterglaset där hon försöker spegla sig

och se ända inända in i sig.

Ända in i själen och hur hon mår.

Och hon ler.

Av Maja Lagerqvist - 23 februari 2008 18:41

post it

Över hela mitt rum

sitter små,gula minneslappar. 

Små minnen

som utgör hela mitt liv. 

Jag kan inte

ta bort dem för då

skulle jag inte finns till 

men jag kan inte finnas till

med dem så nära inpå, gnagande.

Av Maja Lagerqvist - 23 februari 2008 18:40

Din kropp smakar salt. Som kroppar gör.

men det är nåt särskilt med din.

Din hud smakar tårar som faller och torkar. 

Som tårar gör.

Ingen kan hålla om mig som du gör.

Huden på armarna, bröstet, kinderna, ryggen. 

Som kroppar känns.

men det är nåt särskilt med din. 

Skapa flashcards